söndagen den 31:e juli 2011

Nyttig läsning

Visst skulle jag kunna älta terrordåden i Norge. Eller min bristande förkärlek för SD. Eller varför inte hur fruktansvärt den Syriska regimen bär sej åt. Bara idag har minst 24 syrier dödats i staden Hama. Skall jag oroa mej för USA:s budgett underskott kanske?

Nej, jag tänker på den nyttiga och intressanta läsningen om judisk historia som jag ägnar några minuter varje dag just nu. (Bäst att skriva så eftersom det vissa dagar bara blir en sida läst och andra dagar desto mer).

En del saker känner man givetvis igen om man som jag, nu och då läser (det jag vant mej att kalla) Gamla Testamentet i Bibeln. Andra saker hade jag ytlig kunskap om. En hel del saker var för mej nyheter. Trots att det gått flera århundraden sedan det skedde.

Det som slår mej som läsare av Bibeln och bland annat därigenom Israelvän är att stora delar av kristenheten ännu idag håller fast vid saker som inte är så hedrande för religionen och tron. En och annan präst, teolog, pastor och givetvis andra kristna också skulle nog behöva läsa på i detta ämne som behandlar judenhetens utsatthet under årens gång.

Ersättningsteologin som håller kristenheten i ett fast grepp sedan 300-talet skulle bli genant och svårförklarad om man sätter sej in i det judiska folkets historia. Svårförklarad anser jag redan att den är, när man hävdar att Guds löften inte längre gäller det judiska folket eller det fysiska Israel. Man tycks ha förträngt att de första kristna faktiskt var judar som fortsatte att leva sitt judiska liv, men med en liten skillnad. Man tror att Jesus är den Messias som judarna väntat på under århundradens lopp.

Jag skall inte räkna upp allt som skett eller fångat mej. Ett par saker skall jag beröra i all hast utan att fördjupa mej i dom eller försöka att förklara bort dom. Beklagar dom gör jag däremot.

I nästan varje land dit judar tog sin tillflykt efter den stora fördrivningen från det av Rom ockuperade Israel förtrycks judarna genom olika slags påfund.
- Speciella kläder eller märken på kläderna måste bäras.
- Man fick inte arbeta med vad som helst.
- Speciella skatter som var skyhöga pålades judarna.
- Man var mer eller mindre rättslösa och dagshumöret hos fursten eller kungen i landet där man bor var en ständig källa till fruktan. Tillåtet idag, förbjudet imorgon. Förbjudet idag, tillåtet imorgon. Det enda som var konsekvent var fruktan och förtryck.
- Ghetton upprättas.
- Man fördrivs från än det ena och eller det andra landet i en näst intill aldrig sinande ström.
- Ifrån vissa länder fördrevs man inte. Detta eftersom man inte ens tilläts bosätta sej i landet.

Listan kan göras längre, mycket längre utan att gå in på enskilda personers öden, väl och ve.

Samtidigt som jag finner det beklämmande att kristna och muslimer under historiens gång (såväl inom den egna religionen som med eller mot varandra) tävlar om vem som kan förtrycka judarna mest och eller behandla dom sämst så finns det glädjeämnen, ljusstrålar i mörkret.

Inte bara det att man fått tillbaks sitt eget hemland, Israel.

Utan också det att det finns kristna som runt om i världen höjer sina röster till det judiska folkets försvar och välsignelse.

Det verkar vara ett andligt uppvaknande bland judar idag. Läste en notis om en undersökning som skett nyligen i Israel. För första gången sedan staten Israel grundas 1948 så är troende (religiöst medvetna judar) i majoritet i Israel. Som med alla liknande undersökningar så är det mer en fingervisning än vetenskapligt exakt som visas i resultatet.

Vad som kommer att skrivas i historieböckerna om tiden framför vet jag inte. Men jag tänker för min egen del lära mej mer om vad som varit. Jag slås gång på gång av det faktum att ju mer jag lär mej. Ju mer förstår jag hur lite jag egentligen kan (därför hoppas jag att kunna lära allt mer framgent). Och tänker även framåt i tiden fortsätta att tala väl om såväl det judiska folket som landet Israel.

tisdagen den 26:e juli 2011

Väntat med kommentar

Jag har medvetet väntat att kommentera de tragiska händelserna i Norge.

En extremist har inte bara sprängt en större bomb i centrala Oslo nära regeringsbyggnaden. Han har också avrättat ett större antal personer på en ö i samband med ett politiskt läger.

Han lär ha kallat sej kulturkristen vilket inte innebär att han tror på Gud och Jesus Kristus. Han tror på vad han själv kallar - det kristna kulturarvet. Samma argumentation som en och annan nationalist i Sverige säger sej tro på. Man går inte till kyrkan. Man läser inte Bibeln. Man lever ut en förvrängd bild/tolkning av kristen tro. Om man över huvud taget känner till vad kristen tro/lära bygger på.

Han kallar sej nationalist. Man kan vara stolt över sin nation utan att vara protektionist eller extremtolka begreppet nation.

Han säger sej försvara det norska kulturarvet mot den muslimska invasionen och det mångkulturella inflytandet. Jag har åsikter om flathet mot muslimskt inflytande och tradition jag med. Men inte tänker jag ta till vapen på eget initiativ. Jag är ingen vän av nikab eller sharialagar som exempel. Jag har åsikter om mäns och kvinnors lika värde. Åsikter som ofta eller ibland går stick i stäv med muslimska traditioner. Samtidigt så är jag för åsikts, religions och yttrandefriheten.

Det som slår mej nu är inte det fruktansvärda i hans handlingar. Nej det jag tänker på är att vi har politiskt aktiva personer i Sverige som har liknande åsikter. Jag läser en artikel i Sydsvenskan som jag föfasas av. Här sitter folkvalda politiker och framför samma åsikter. Dock utan att förespråka samma våldsamma metoder.

Det gör mej mer övertygad om att inte bara vissa islamistiska strömningar är farliga för Sverige (t.ex. införande av sharialagar) utan också mer fast i min övertygelse om att SD inte är ett positivt politiskt uppvaknade. Nej snarare att SD står för en ideologi som borde hade dött med sin störste förespråkare Adolf H.

Jag vill därför åter igen ta ställning mot SD. Deras ideologi är en anpassad och stylad version av de nazistiska och extremt rasistiska strömmar som genomsyrat Europa under de senaste hundra åren.

Det är tragiskt att något sådant kan ske i vårt nordiska grannland.

Jag måste också peka på ett inlägg som Mellanöstern aktualia mm gör. Han skriver om problemen med ett alltför öppet eller om man så föredrar NAIVT samhälle. Det händer där men inte här...

Han tar upp det naiva med att vi tror alla om gott. Samtidigt som det är skönt att veta att jag kan gå var som helst eller besöka vem eller vad som helst utan begränsningar. Samtidigt kan extrema beväpnade galningar och eller militanta terrorister göra detsamma. Stockholm i julrush 2010. Oslo juli 2011. Jag säger inget mer...



http://www.sydsvenskan.se/varlden/article1517027/SD-politiker-delar-Breiviks-asikter.html

http://meaktualiamm.blogspot.com/2011/07/problemet-med-det-oppna-samhallet.html

torsdagen den 14:e juli 2011

Gaslarm

Hizbollah skramlar med sina vapen/uttalanden.

Vi tillåter inte Israel ta vår gas.

Trots att man nu påstår sej vara innehavare av gas som Israel hittat i ett område man under indirekta överenskommelser via Cypern kommit fram tillhör Israel skramlar man med vapnen/uttalanden.

Varför?

Pengar, pengar och pengar.

Eller?

Maktfullkomlighet.

Eller, tror man sej få med resten av världen i sin kamp mot Israel?


http://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-4095415,00.html

söndagen den 10:e juli 2011

Bäst att förekomma

Israels utrikesminister brukar tvingas löpa gatlopp i svensk massmedia. Nu blir det därför bara en liten kort notis från TT om hans senaste utspel.

Lieberman har vänt sej till FN för att på så sätt förekomma att en otrevlig situation uppstår i Medelhavet. Detta eftersom ingen fastställd gräns mellan Israel och Libanon i havet. Gasfälten som upptäcketes härom året strax utanför kusten kan därför kan detta bli en källa för strider/krig.

Lieberman väljer därför att förekomma detta genom att be FN som både Israel och Libanon inte bara erkänner utan är medlemmar av om en fastställd gräns (hjälp att fastställa).


http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=268470

torsdagen den 7:e juli 2011

Ship och bristande objektivitet

Besvikelsen bland israelhatarna är stor. Båt efter båt och aktivist efter aktivist kommer inte iväg på årets häftigaste charterresa med båt i Medelhavet. Ship to Gaza konvojen möter hinder efter hinder

Nu kommer Jan Myrdal till StG:s försvar. Vilket innebär att mycket av det eventuellt logiska med dessa båtar kastats överbord. Han tar till hela det kommunistiska vokabuläret . Kommentarerna på hans Newsmillinlägg kantas vid lunchtid av hans tidigare bravader. Myrdals försvar av Pol Pot nämndes bl.a. inte som merit utan som belastning av Myrdals omdöme.

Lyssnar på Radion under eftermiddagen. Den ena radiojournalisten efter den andra ojar sej ikapp med Henning och Henry. Man går ut på stan och letar efter folk som kommer till flottiljens försvar.

Ingen ifrågasätter det felaktiga uttrycket - ockupation. Alla Israeliska soldater har ju lämnat Gaza = ingen ockupation (utom Gilad Schalit som är fånge hos Hamas).
Ingen ifrågasätter hur det kommer sej att man inviger köpcentra av högsta lyxklass. För det är ju så fattigt i Gaza.
Ingen ifrågasätter hur man kan inviga bara det senaste året minst två hotell av högsta världsklass. För det är ju så fattigt.
Ingen ifrågasätter varför Israel vill ha kontroll över varor och produkter in i Gaza. För vem bryr sej om att Israel drabbas av raketbeskjutningar titt som tätt.

Listan över uteblivna ifrågsättanden kan göras mycket mycket längre.

Man har redan glömt (om man ens har uppmärksammat) att när Röda Korset i samband med Gilads femte år i fångenskap uppmärksammas kräver att få besöka honom. Då reagerar Hamas och dess anhängare med att vandalisera Röda Korsets lokala kontor och hotar personalen med reprisalier eftersom man tycker att det är en skymf att ställa ett dylikt krav.


http://www.newsmill.se/artikel/2011/07/07/sabotaget-mot-gaza-flottiljen-hotar-grekland-som-stat