Sakfel

Gunnar Olofssons sakfel.

Gunnar Olofsson har i BT 2009-09-27 i sin insändare ”Israel vill erövra Palestina i fred” ett flertal sakfel.

Det börjar med GO:s påstående att Israel fått hälften av Brittiska Palestinamandatet. Från början i Balfour-deklarationen som upprättas 1917 delar mandatet i två delar. En Judisk del vilket motsvarar ungefär nuvarande Israel (ca 20 %) och en Palestinsk (arabisk) som motsvaras av nuvarande Jordanien (ca 80 %). Araberna säger NEJ och efter vissa konflikter tvingas Britterna ge upp det som då hette Transjordanien. Resterande område skall sålunda delas av judar och palestinier vilket ger judarna mindre än arton procent av Brittiska Palestinamandatet. Att GO:s” hälften” i själva verket är mindre än en femtedel är sakfel nummer ett.

Ett antal sakfel jag hittar (som GO inte är ensam om att använda) handlar om Gaza. Att Gaza är utan vatten, el och dagligvaror. Att Gaza är under blockad stämmer. Att GO inte nämner att Gaza är satt under blockad av Egypten framgår inte. Mat, el, bensin, diesel, mediciner och andra förnödenheter levereras ständigt till Gaza av Israel. Genom tunnlar smugglar man från den Egyptiska sidan in vapen, sprängmedel, raketer men också en hel del andra otroliga och eller vardagliga saker. Allt från motorcyklar, TV-apparater, kameler, får, åsnor men också mer otroliga sådana som t.ex. lejon (går till privata Zoo). Vad beträffar vatten så får Gazaborna detta helt i enlighet med de överenskomna avtalen. Noteras bör att regionen är ett så kallat ökenlandskap, vilket innebär i praktiken att Israel inte kan leverera vatten som inte finns.

Ett annat sakfel är att ingen försöker ställa Israel till svars för offensiven i vintras.
FN har precis haft en delegation som skrivit en rapport om vad som skedde i Gaza under denna. Rapporten nämner inte Hamas skuld till offensiven. Under åtta års tid har man från Gaza skjutit mellan tio och tolv tusen (10 – 12 000) raketer in emot Israels civila befolkning. Att mer än 70 % av barnen i Sderot lever med post-traumatisk stress (yttrar sej genom sängvätning, inlärningssvårigheter, panikångest, sömnproblem osv) efter alla raketangrepp nämner GO inte heller. Att Israeliska undersökningar klart visat att majoriteten av de som dödats under offensiven var aktiva medlemmar i Hamas eller andra terroriststämplade organisationer förbigås med tystnad. Som de flesta vid det här laget bör känna till brukar inte terroristsympatisörer bära uniform utan döljer sej med hjälp av civil klädsel.

GO säger att Israel kräver att palestinierna avstår från all form av motstånd och erkänner Israel som en judisk stat med rätt att diskriminera icke-judar. GO ”glömmer” att berätta att det finns ett antal länder som betecknas som Kristna. Ett antal länder som betecknas som Muslimska stater. En enda stat betecknas som Judisk (Israel). Israel är förutom att den är den enda fungerande demokratin i Mellanöstern är det enda landet där alla medborgare har religionsfrihet, det kan inte alla grannländerna skryta med.
Att Gaza är fritt från alla judar utom en (Gilad Schalit den unge soldaten som kidnappats, hålls fången och förnekas besök av Röda Korset i strid med mänskliga rättigheter) nämns inte.
GO ”glömmer” också att Gaza och Västbanken som kontrolleras av Hamas respektive Fatah snart är fritt från Kristna Araber/Palestinier. GO nämner inte att dessa tvingas emigrera eller dödas om man inte konverterar till Islam. Ett flertal sådana mord har rapporterats de senaste åren.

Att GO inte nämner att både FN, EU och USA benämner Hamas (som styr i Gaza) för terroristorganisation nämns inte.

Som en parantes kan nämnas att GO tar upp olika FN resolutioner, 194, 242 och 338. Resolution 242 talar t.ex. om att man skall förhandla om säkra gränser vilket bara Egypten och Jordanien har gått med på. En palestinsk stat nämns inte ens i denna. Eftersom varken PLO eller Hamas har i sina stadgar strukit Israels förintelse kan man inte påstå att dessa har levt upp till resolution 242 heller och diskvalificerar sej därmed till rätten till ett eget land.

Varför kämpar inte Gunnar Olofsson som är ordförande i Göteborgs Palestinagrupp för att de (PLO och Hamas) erkänner Israel, Israels rätt till existens och rätt till säkra gränser? Varför skall bara Israel kompromissa? Varför behöver inte Hamas och Fatah respektera Kristna eller Judar?

En tanke

En tanke om vad som stod i en tidning jag läser under dagen. En tanke om vad som skrevs Bibeln för snart två tusen år sedan. En tanke om Oktoberfesten i Tyskland då konsumtionen av malt och alkoholhaltig dryck flödar mer än vanligt hos vår granne i söder.

Läser ett uttryck som en tidningsartikel använder för att beskriva G20-mötet, "en ny världsordning".

Som läsare av den gamla men fortfarande aktuella boken som gavs samlingsnamnet Bibeln känner jag igen uttrycket. I Bibeln används beskrivningen för att beskriva "den sista tiden" innan Messias återvänder i full styrka och härlighet. Som barn och tonåring tycker man att det är ett skrämmande skeende som beskrivs i Uppenbarelseboken. Som vuxen måste jag erkänna att tanken på den tiden som beskrivs inte känns helt bekväm. Inte så att jag försöker slå bort den genom att kalla den tiden för nonsens. Orwell beskriver den i sin bok 1984. Även om han inte säger att bokens bakgrund ligger i berättelsen från Uppenbarelseboken så blir det som en Si-Fi berättelse hämtad där ur. Finns säkert en och annan "domedagspredikant" som inspirerats inte bara av Bibeln utan av Orwell också.

Personligen tror jag att Bibeln är sann. Att det inte ser ut nu som det gjorde när den skrevs är en annan sak, jag tänker på det vi kallar utveckling eller uppfinningar som vi idag tycker är självklara. Redan profeterna århundraden före vår tideräkning (Before Christ och Anno Domino) såg hur judar skulle återvända med flygplan. Dom beskrev det som fåglar eller duvor som bar judar "hem" till Israel. Vi har bilar och tåg, när Bibeln skrevs var det hästar, åsnor och kameler. Det är detta jag menar när jag säger att det inte ser ut nu som då.

Likväl tror jag att det Uppenbarelseboken beskriver kommer att komma. Exakt hur eller när vet troligen ingen, men vi kan se förberedelserna till "en ny världsordning". När man ser på hur det ser ut i vår värld idag kan man utan att vara teologisk expert känna igen både det ena och det andra ifrån Bibeln (inte bara Uppenbarelseboken utan flera andra av profeterna).

Försöker jag skrämmas?

Jag tänker mer och mer på att det kanske snart är dags för Messias att komma. Uppenbarelseboken (och de Gammaltestamentliga profetiorna ligger nära att gå i fullbordan). Om det nu är så att profetorden börjar uppfyllas är det bättre att förtrösta på Gud (tro på att det blir som Han säger) än att vara rädd. Varför? För att allt kommer att gå bra för dom som tror på Honom.

En tanke jag hörde var frågan som en Rabbin kunde tänka sej att ställa till Messias när han kommer: är detta första eller andra gången du kommer? Ställer saker på sin spets faktiskt. Antingen så har Kristendomen rätt och Judarna fel, Jesus var/är Messias. Eller så har Judendomen rätt och Kristna fel, Jesus var/är inte Messias. Jag tror att Jesus var/är Messias. En dag kommer jag att få reda på om min tro är fel, eller om jag har haft rätt i det jag tror.

Vad har detta med den Tyska Oktoberfesten att göra? Inget mer än att jag läste om al-Qaidas nya hot i samband med denna. Inte med anledning av utan det var en journalist som skrev att stämningen i samband med öldrickandet blivit lite dämpad i år eftersom Bin Laden hotar Tyskland med terrordåd lagom till festen. Nu är det inte själva festen som ligger till grund för hoten utan det ligger nog närmare till hands att tro att dessa är kopplade till valet i Tyskland nu på söndag.

Han och hans tyske kompanjon (Abu Talha al-Almani) skyller detta på Tysklands delaktighet i Afghanistan och deras del i bekämpningen av Talibanerna. Hot och terror är al-Qaidas främsta vapen. Nu kommer det fler rapporter om att svenska muslimska extremister skall finnas vid träningsläger som Talibanerna driver. Ghezali verkar inte vara unik i så fall. Enligt en lokal talibanledare skall dessa Européer vara än bättre att terroristträna. Dom är inte "radikala" av födsel och ohejdad vana utan av brinnande övertygelse.

Det är ett par tankar som jag haft under dagen. Alla tankar skall kanske inte sättas på pränt. Dessa tankar gjorde det.

Köp Svenskt

Israel köper svenskt.

Om jag förstått det hela rätt skall Volvo leverera 300 busschassi till Israel.

Chassina kommer att tillverkas i Borås och skeppas ner allt efter vad dom produceras för att sedan byggas till färdiga bussar i Israel(?).

Religionsfrihet och Antisemitism

Igår (måndag 2009-09-21) var jag på en samling i regi av Samfundet Sverige Israel. Denna hölls i Göteborg, i en lokal som tillhandahålls av en lokal kyrka. Inbjuden talare/huvudperson var Lisa Abramowicz som är Generalsekreterare för Svensk-Israelisk Information med säte i Stockholm (länk finns till höger S I Info).

Lisa talar om den artikel som den numera världsbekanta tidningen Aftonbladet publicerat. Efter hennes tal följer en frågestund och debatt. Frågorna var många.

Lisa får berätta om sina debatter med Aftonbladets företrädare och även om debatter med Palestinagruppernas företrädare. Samtidigt som man märker en "sorg" över det växande Israelhatet så uttryckte hon en förhoppning om att "det går" att stå upp emot dom krafter som sprider hat och propaganda mot Israel och det judiska folket.

Man märker en frustration hos henne att man hela tiden försöker sammankoppla judar runt om i världen med Israel utifrån en negativ vinkel.

Roligt var också att höra att enskilda personer inte stillatigande accepterar demoniseringen av Israel och/eller det judiska folket.

Några judar som var med i samlingen uttrycker sin oro inför den växande Antisemitism som man märker av i Sverige. En av deltagarna som är en överlevande från Förintelsen berättar att han känner igen den "vind" som blåser genom Sverige från sin uppväxt i Nazi-Europa. På sin ålders höst upplever han återigen propagandan som tidningar och Radio spred i hans barndom. Tragiskt och skamligt är två ord som jag tror sammanfattar denna attityd i samhället. Att en av de ledande svenska tidningarna lånar sej frivilligt till att medverka till ett växande Antisemitiskt klimat i Sverige känns ännu mer oroande. Samma tidning som säger sej arbeta mot den "bruna" Antisemitismen, lyfter fram och glorifierar en "röd" Antisemitism. Man gör den "rumsren" genom att kalla den "befogad Israelkritik" eller antisionism.

Är det någon skillnad mellan brun och röd Antisemitism? Hållet den kommer ifrån, bara!

Antisemitismens SKYLTDOCKA har bara fått andra kläder. Samma skyltdocka som under 1930 och 1940-tal bar var iförd en brun kostym, har nu iklätts en röd dito. Som de flesta känner till, klär man på/av en skyltdocka efter säsong. Sommar = badkläder, svala lätta kläder och vintertid = varma kläder, jackor, kappor och rockar. Man har bara bytt kläder på Antisemitismens skyltdocka, det är inte längre säsong för bruna uniformer.

Vad har detta med religionsfrihet att göra?

Under en tid i Sverige har vi haft en debatt om manlig omskärelse. Man argumenterar EMOT denna av "medicinska" skäl. Flera debattörer säger sej vägra utföra eller säger sej vilja förbjuda all annan form av manlig omskärelse än den medicinskt nödvändiga.

Man argumenterar för att den skall vara ett "påhitt" av religioner som inte är kopplat till religionens vara eller icke vara (to be or not to be). En läkare som utför flest omskärelser av små pojkar i Borås kommun kontrolleras av Landstinget och får se sej omskriven i BT (lokala tidningen). Detta trots att det finns en uppmaning från SKL (Sveriges kommuner och landsting) att utför omskärelse på pojkar även utan medicinska skäl.

För mej framstår denna debatt som ett led i bort-rationaliseringen av religion i Sverige. Man försöker marginalisera religionens betydelse och inflytande i Sverige.

Det drabbar judar och muslimer att man inte säger sej vilja delta i omskärelse. Så många som 3000 ingrepp beräknas ske i Sverige varje år. Av dessa sker var tredje av läkare eller medicinskt godkänd personal.

Detta citat är hämtat ur BT 28 juli 2009: Men även om åsikterna om manlig omskärelse går isär så är det viktigt att påpeka att frågan inte gäller huruvida ingreppet ska vara lagligt eller ej. I centrum av debatten står problemet med så kallad "köksbordskirurgi" vilket sorgligt nog glöms bort när debatten går på högvarv.

När motståndarna säger att det inte finns religiösa belägg för manlig omskärelse har man fel. När, var eller varför islam tar till sej detta religiösa påbud vet jag inte, men det mesta inom islamsk tradition härleds till profeten Muhammed ungefär 1400 år sedan. Det troliga är att man hänvisar till samma påbud/befallning som Abraham får av Gud som judarna hänvisar till.

Den kvinnliga omskärelsen är såvitt jag vet inte uttalad i Koranen eller någon annan religiös grundtext. Utan är i vissa delar av världen en tradition som man antagit som ges religiösa betydelser. Den kvinnliga omskärelsen påverkar för all framtid en kvinnas sexliv och ibland hennes hälsa negativt. Manlig omskärelse har bara i extrema undantagsfall en negativ effekt på sexlivet. Rent hälsomässigt finns det skäl som talar för manlig omskärelse vilket den kvinnlig dito inte kan redovisa.

Läser man i Bibeln så står det klart och tydligt i 1:a Moseboken (Genesis) kapitel 17 vers 9 till 27.
Jag sammanfattar befallningen från Gud till Abraham: Alla av manligt kön hos er skall omskäras. Som ett tecken på förbundet mellan Gud och Abraham skall man på den åttonde dagen omskära alla pojkar. Generation efter generation skall det ske, för all framtid. Abraham själv var 99 år när han omskars.

Tittar jag på den tidsaxel som finns i min Bibel ser jag att Abraham levde för ungefär 4000 år sedan. Nu vill man förbjuda det påbud som judarna följt i över 4000 år.

Jag ser det som inte bara ett slag riktat mot judar eller muslimer. Jag ser det som ett slag mot all form av religiös uttrycksform. Kan man förbjuda det idag så kan man förbjuda något annat imorgon.

Sverige säger sej ha religionsfrihet. Var stolt över den och värna om den. Religionsfrihet är en del av det mångkulturella samhället som vi säger oss vara stolta över.


http://www.bt.se/nyheter/boras/lakaren-som-omskar-flest-i-sjuharad(1532278).gm

http://www.bt.se/ledare/osaker-varddebatt(1442106).gm

Allt blir inte som man vill

Media rapporterar om Mohamed Omars försök till en anit-Israelisk demonstration på "plattan" Sergels Torg.

På al-Quds dagen i Teheran, Iran gick det inte heller som planerat med den anti-Israeliska retoriken.

Mahmud Ahmadinejad och Mohamed Omar fick alltså inte det gehör för sina pro-Palestinska och pro-Hizbollah aktioner som dom önskat.

I Teheran ropade inte folket som planerat att Israel skall utrotas. Man ropar efter mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, åsiktsfrihet och kanske också (fast lite i smyg) om religionsfrihet. Till och med EU (med Sverige i ordförandeposition) protesterar mot Ahmadinejads tal. Han upprepar lögnerna om att Förintelsen är ett Zionistiskt påhitt och att Judarna fått Israel (Palestina) ENBART som plåster på såren för det som skedde i samband med och under Andra Världskriget (WW II).

På Segels Torg försöker Omar att piska upp stämningarna mot Israelgenom att påstå att man utrotar palestinier i parti och minut. Hur han får ihop det begriper jag inte riktigt eftersom den palestinska befolkningen har en konstant ökning. Den enda gruppen palestinier som faktiskt minskar är Kristna sådana, dom flyr Palestina efter dödshot, förstörda bostäder och sönderslagna butiker. Det är inte heller på grund av Israels politik och/eller agerande som dom flyr, utan det beror på radikala muslimska palestiniers agerande. Någon som var på plats vid Sergels Torg uppger att Omar samlade ett hundratal åhörare/sympatisörer någon uppger ett par hundra. Fler var dom inte.

Exiliranierna som var i majoritet efter en regimkritisk (Iran) demonstration på plattan hade som bekant för många stannat kvar runt omkring Sergels Torg. Dessa gav luft åt sitt missnöje med det budskap som Omar försöker få fram. Även om man inte öppet stöder Israel så var man klart och tydligt emot Hizbollah (som Omar stöder) och man uttrycker också missnöje med dom som stöder och betalar dras terrorvälde vilket då innebär Iran och Syrien.

Abbas, Netanyahu och Obama är i fokus likaså. Jag läste en kommentar om mötet som skall äga rum. Hur seriös den är vet jag intemen den sa att man (Abbas, Bibi o Obama) möts för att Obama tycker om att bli fotograferad. Kanske det är mer än bara en lustig kommentar. Obama försöker innan hans första år är tillända i Vita Huset att lösa det som ingen lyckats lösa på sextio år. Kommer han att lyckas? Knappast.

Dick Haas tar upp mer om detta under rubriken: Hotel Waldorf Astoria och småfiskarna på sin hemsida (se länk till höger).

Nej, det blir inte alltid som man vill. Varken för Obama, Omar eller för Ahmadinejad.



http://www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_3549043.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3549709.svd
http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=5318&Itemid=98
http://gudmundson.blogspot.com/2009/09/islamisterna-isolerade.html
http://fredimellanostern.wordpress.com/2009/09/20/bilder-fran-den-nazi-islamistiska-al-qudsdagen-for-palestinier/

Nej till flummet

Det är signaturen på en insändare i BT 20/9-09.

Den eller dom som står bakom signaturen undrar varför Amnesty är mer oroade över att en misstänkt terrorist (Medhi Ghezali) kan tvingas utstå tortyr (hårdhänt behandling i samband med förhör). När Amnesty inte verkar vara det minsta oroliga för att oskyldiga människor kan komma att dödas eller lemlästas vid ett terrordåd.

Jag förstår resonemanget.

Om en person medvetet (och mot bättre vetande) ger sej in i världens mest Talibantäta område samtidigt som hon eller han vet att de officiella myndigheterna i området gör allt för att sätta stopp för Talibanernas vilda och våldsamma framfart, då har man troligen också kalkylerat med eventuella risker i samband med att bli gripen.

Talibaner och al-Qaida är ofta synonyma med varandra. Om man inte öppet är en del av båda grenar i extrem islamism, så ger man ofta stöd till den andra grenen.

Sderot skall under natten ha blivit beskjutit av en al-Qaida-sympatiserande organisation inifrån Gaza med hjälp av kassamraketer. Enligt FN:s senaste rapport om vad som hände under "op Cast Lead" i januari verkar man precis som Amnesty bortse ifrån den ideologiska bakgrunden hos Hamas och deras små men våldsamma grannar i Gaza.

Precis som "nej till flummet"-signaturen uttrycker, verkar man bortse från terrorismens skador och effekter på/mot den civila befolkningen.

Det är viktigare att skydda terrorister både sådana som "bara" är misstänkta och sådana som i högsta grad är konkreta dito.

Ett år går så fort

Mycket vatten hinner rinna under broarna på ett år.

Förra veckan firade Etiopien Nyår, man försöker komma ihåg att skriva år 2002.

Rosh Hashana närmar sej igen och judar runt om på planeten Tellus hälsar varandra med SHANA TOVA 5770. Det judiska nyåret firas i samband med Sabbath i år och även i Israel försöker man att komma ihåg att skriva 5770 istället för 5769.

Vad händer under ett år egentligen? Mycket!

För enskilda personer kanske "den grå vardagen" gör att man missar allt stort som hänt under året som gått. Om inget händer i ett land under ett år vore det tragiskt.

Om jag tittar på mitt eget liv det år som gått (5769) har vissa saker hänt och vissa saker jag önskat skulle ske rann ut i sanden (på gott och ont). I min nära omgivning har ett bröllop skett, min systerdotter tituleras numera för "fru". Min gamla mor ramlar och bryter armen, är inte bra helt bra trots att ett halvår gått. En av mina bröder opererades med framgång och konstant värk i axlar och nacke har minskat från outhärdlig till då och då beroende på övrig dagsform. Min egen arbetssituation har påverkats negativt av den omtalade lågkonjukturen. Samtidigt hoppas jag att detta skall bidra till en positiv förrändring på sikt. Jag började blogga med varierande resultat och kvalitet...

Vad har hänt i Israel och som en följd av detta även i Sverige? Mycket!

Utan att ta saker i kronologisk ordning kommer jag ihåg lite olika saker. Det mest omtalade var blev väl "operation cast lead". Israel tröttnar på att Hamas dagligen låter det regna raketer och granater in över landets städer och byar. Efterdyningarna till detta har fortfarande inte lagt sej! Under den senaste veckan har FN presenterat en rapport som kommer att "stötas och blötas" under en tid framåt. Under "op cast lead" eller "gjutet bly" (som det översatts till i svenskan) sker en hel del saker.

En norsk Israelhatande "vänsterextrem" läkare skickar ut mass-SMS över hela världen "vi vadar i blod och bland döda kroppar" stod det bland annat att läsa i dessa. Att det hela var en extrem överdrift kom fram efter ett tag, men skadan var redan skedd. Så gott som alla nyhetsbyråer runt om i världen sväljer hans påstående utan att blinka.

En svensk-palestinsk kvinna lämnar Gaza och ljuger ihop en historia om att Israeliska soldater kallblodigt skjuter ner folk bakifrån vid gränspassagerna. Att det inte fanns någon annan den grupp som tillsammans med henne passerar gränsen till Israel som har sett eller berättar om detta för journalisterna som väntar på den Israeliska sidan om gränsen, det var väl inte så noga. Skadan gick inte att reparera, svensk media och bloggosfär svalde detta med hull och hår. Först efter någon vecka erinrar kvinnan sej att allt hon berättat kanske inte var sant, MEN det kunde ha varit... I den TV-debatt som följer vägrar hon att ens titta de SVENSKA judar som fanns i studion i ögonen. Var det för att hon visste att det är svårt att ljuga då? Oded Meir som satt närmast fick ta "mest skit" av hennes beteende.

Andreas Malm blir känd för svensken som en av de mest Israelfientliga personer vi har i landet. Flaggbränningar, demonstrationer och spridande av lögn har varit framträdande drag i hans offentliga framträdande (min åsikt, inte hans). Han har svärtat begreppet "förintelse" ganska kraftigt det här året.

Israel går till val och en ny regering bildas. "Högerextrem" skriker vänstern i Sverige. Att man inte ens vill se att Israel är/har en fungerande demokrati förvånar snart ingen. En kontroversiell politiker vid namn Lieberman utses till det nya hatobjektet för svensk (vänster)media. Att ingen vill se vad hans valprogram verkligen innehöll blir ointressant. Istället för att flytta människor vid bildandet av en eventuell framtida palestinsk stat vill han att man istället flyttar gränserna. Går de flesta svenska förbi.

I Malmö blossar Israelhatet upp på allvar. Man kastar stenar mot judar och andra som hedrar offren för Förintelsen. Dessa måste fly, kanske inte för sina liv men väl för sin hälsa och säkerhet.

Malmö blir också skådeplatsen för okontrollerat Israelhat i Sverige. Socialdemokraternas ledare i Malmö drar sitt strå till stacken. Han ser till att den stundande Davis Cup matchen (tennis) mellan Sverige och Israel spelas inför tomma läktare. Demonstrationer och kravaller som går överstyr, avlöser varandra utanför hallen där tennisspelarna gör upp. Sverige visar sannerligen upp sej från sin sämsta sida i idrottssammanhang. Lars Ohly och Mona Sahlin visar villigt upp sej i Malmö i samband med alla dessa anti-Israel manifestationer. "Vi har inte hört" att man skanderar Israels förintelse.

Enda trösten var att Sverige åker på stryk av de lägre rankade tennisspelarna från Israel. Sveriges Davis Cup drömmar går om intet.

Det Israeliska fotbollslaget Hapoel Tel Aviv gästar Göteborg. Man slår ut IFK Göteborg ur den aktuella cupen. De mesta skriverierna kommer att handla om två av de Israeliska fotbollsspelarnas agerande på hotellet. Dom anmäls för våldtäkt och häktas. Inom ett par dagar tystar allt i detta fallet. Tjejen som hade följt med till deras rum kunde inte få sin "story" att hålla ihop och man skickar hem killarna till Israel, lite skamsna MEN FRIADE från misstankarna.

USA går också till val.

John McCain som representerar "republikanerna" får se sej besegrad av "demokraten" Obama. Att detta inte verkar bli ett bra val för Israel står ganska snart klart. Obama flirtar hellre med Israels fiender och "hyllar" deras brist på demokrati och mänskliga rättigheter.

Obama pekar med hela handen och talar om för Israel "gör nu som jag säger, annars". Frys bosättningarna skriker han ut ifrån Ovala Rummet. Abbas håller med. "Gulla med mullorna" i Iran verkar vara hans melodi.

Israel öppnar den ena passagen mellan "västbanken" och Israel efter den andra. Knappast någon i Sverige verkar vilja se det. Ingen verkar heller vilja se att den ekonomiska tillväxtprognosen för det området beräknas till 7 % för de nästkommande tolv månaderna. Bättre att "ta det säkra före det osäkra" och trumpeta ut, att Israel hämmar den ekonomiska tillväxten i området. Att verkligheten är den motsatta är en petitess.

En stor nyhet är att en tonåring uppfinner en bränsle och miljöbesparande extrautrustning för bilmotorer. z55555 tror jag han lanserar den som. Man kan spara upp emot 40 % bränsle vid en eftermontering, beroende på bilmodell och motoralternativ. Inte speciellt dyr heller, dryga 200 USD begär han för den. För en bilist som kör 20 000 km om året med en genomsnittlig bränsleförbrukning på 7,5 liter/100 km kan det innebära en bränsleminskning med 600 liter/år. Är jag snålare med lovorden för uppfinningen säger jag 250 liter/år. Kostnaden för inköp och montering är ganska snabbt intjänade, eller? Både plånbok och miljö tjänar på detta. Det är bara en och annan oljemiljardär i Arabvärlden och i Ryssland som gråter om det blir en försälningssucce...

Israels så kallade "förhandlingspartner" Fatah har sin sjätte konferens. Mona Sahlin representerar på eget initiativ Sverige. Iförd en "palestinasjal" öser hon lovord över Abbas och grabbarna. Att Fatah inte vill erkänna Israels existensberättigande och vågar, vill eller kan utlova FRED med Israel. Det missar hon totalt. Fatah upprepar sitt trefaldiga NEJ NEJ NEJ till Israel. Sahlin applåderar.

Detta är bara ett axplock av vad som skett i eller runt Israel det senaste året, år 5769. Vad kommer att ske under år 5770? Ett år går så fort. Shana Tova Israel.

Bildt och Ghezali

Den terrormisstänkte Medhi Ghezalis advokat Peter Althin ondgör sej över Carl Bildt. Att han inte använder sej av diplomatiska påtryckningar i tillräckligt hög grad för att få ut Ghezali från Pakistanskt fängelse.

Enligt SvD har Pakistanska myndigheter gjort uttalanden som säger att M Ghezali deltog aktivt i ett fånguppror 2001. Fångarna i en buss som transporterade dessa skall ha gjort uppror, övermannat vakterna och även dödat flera av dessa. Medhi Ghezali skall därför förhöras om och eventuellt även lagföras för dessa brott / brottsmisstankar. Utrikesminister Bildt vill därför avvakta med eventuella diplomatiska initiativ tills dessa är brott / brottsmisstankar är styrkta.

Om nu det visar sej att M Ghezali var delaktig i detta fånguppror, lyser Sveriges godtrogenhet mot honom ännu större än den gjort tidigare. Guantanamogruppen som kämpade i nära tre år för att få honom fri tystades snabbt av M Ghezali vid en presskonferens i samband med hans frigivning. Detta eftersom han inte tog avstånd från den världskände terroristen och talibanen Osama Bin Laden.

Samtidigt verkar det vara lite typiskt Carl Bildt att inte engagera sej i svenskens prekära situation. C B har inte alltid gjort sej känd för sin smidiga och alltigenom samarbetsvilliga attityd gentemot sin omgivning. Redan när han var sändebud i och till det forna Jugoslavien blir han till viss del känd för sin okänslighet och ibland anklagades han på goda grunder för brist på empati.

Om nu M Ghezalis advokat Peter Althin kräver Bildts engagemang för sin klient och tar de senaste veckornas ordkrig mellan Sverige och Israel i beaktan kommer han att se vad han kan kräva och förvänta sej av C B. Om inte C B vågar (eller vill) uttala sej (med skydd av yttrandefriheten) om Aftonbladets Antisemitiska påhopp på Israel. Hur skall då P A kunna förvänta sej att C B skall lägga kraft och resurser på en terroristmisstänkt person som kan komma att dömas för såväl planering av terrordåd, olaga vistelse i Pakistan, fånguppror mm?

Omständigheterna runt M Ghezali är nog lite mer komplicerade än P A ger sken av (men han får ju betalt för att uttala sej).

Antisemitimen i Aftonbladets artikel gick knappast att ta miste på, men den anklagelsen lyckas man slingra sej ur (tillfälligt) genom att vända bort fokus genom att alla journalister (nästan) samstämt skriker YTTRANDEFRIHET. P A får väl hoppas på att det återigen finns en grupp blåögda idealister som skriker sej hesa för Ghezali även den här gången. Då kanske dom kan snacka ut honom ur fängelse en gång till.

"Tredje gången gillt" heter ett uttryck vi använder oss av i Sverige. Tredje gången Ghezali befinner sej på fel plats kanske han åker dit (på ena eller andra sättet) för alltid. Frågan är om detta är andra eller tredje gången?

Medhi Ghezali får väl trösta sej med att sanningen alltid kommer fram till sist.

Förintelsen...

Läser i BT (pappersupplagan) en artikel som bär titeln "Förintelsen, vad är det"?

Cecilia Uddén skriver om hur Förintelsen ibland förnekas, ibland ifrågasätts och ibland säger man att man aldrig hört talas om den, var då? Bland palestinier i Mellanöstern. Hanan Ashrawi påstår (enligt C U) att Nakba och Förintelsen inte kan jämföras. Samtidigt verkar hon inte tro att palestinier vill veta eftersom Nakban fortgår.

Nån C U talar med säger sej aldrig ha hört talas om den. Andra har lärt sej lite genom Hollywood-filmer. Andra har hittat information på Internet. Universitetsstudenter säger sej inte ha hört något under sina år i skola och på Universitet. Andra har hört om Hitler men inte mer.

C U lägger ner mer energi på att visa läsarna att Israel inte vill lära sej om Nakba än att tala om bristen på kunskap om Förintelsen bland palestinierna (orsakerna bakom). Hon "nämner" snarare att palestinierna inte orkar lära sej om Förintelsen, eftersom man verkar ha fullt upp med att överleva Nakban.

Jag kan i och för sej förstå det officiella resonemanget bland palestinier eftersom Israels tillblivelse och existens är en förolämpning mot muslimskt herravälde och muslimsk storhet.

C U avslutar "givetvis" sin artikel med att skuldbelägga Israel med orden:
Om verklig fred förutsätter att palestinier och israeler sätter sej in i varandras lidande, då känns freden om möjligt mer avlägsen än den gör när man betraktar Israels bosättningstrots.

Vad har bosättningar med Förintelsekunskap att göra?

Enligt FN-resolution 242 finns det inga färdiga gränser utan SÄKRA gränser skall förhandlas fram. Om Abbas inte vill FÖRHANDLA om gränser (med Obamas samtycke) hur skall Israel och en framtida eventuell Palestinsk stat någonsin få klart var säkra gränser går.

Vem avgör var SÄKRA GRÄNSER går? Inte Cecilia Uddén i alla fall.

Arafat kunde ha fått nästan hela Gaza och den så kallade Västbanken i början på 2000-talet, MEN han sa NEJ NEJ NEJ.

PLO och Hamas flaggor samt alla palestinska kartor visar inte två suveräna stater bredvid varandra. Israel existerar inte på deras kartor.

Så varför C U knyter ihop säcken genom att jämföra Israels ifrågasättande av Obamas åsikter om var Israeler skall eller får bo och på så sätt försöker förklara varför palestinier inte vet särskilt mycket om Förintelsen (eller vill lära sej), det undrar jag?

Men det är klart, hon har inte så länge jag har hört talas om hennes journalistiska arbete aldrig framstått som någon Israelvän. Snarare raka motsatsen, tyvärr.

Följetong

Följetongen om Aftonbladets organskörd fortsätter.

Jerusalem Post rapporterar om svallvågorna av Boströms artikel, nu i Algeriet. Men i Algeriet är det inte Palestinska organ som skördas utan Algeriska barn töms på organ.. De judiska "skördetröskorna" härjar om man får tro JPosts översättning av Algeriska media på de mest vilda sätt runt om i landet. Inga fakta behövs som sagt (Aftonbladet satte standarden i ämnet). Bara skriv ihop något och sedan är det fritt fram att publicera. Empatisk skriver också om detta.

Ghezali har också blivit en följetong.

Tidning efter tidning skriver nu spaltmeter om honom. Guantanamogruppens tidigare ledare som kämpade för att få Ghezali fri för fem år sedan tar sin hand ifrån honom. Gösta Hultén som ledde gruppen 2004 säger i en artikel att Ghezali visat synnerligen dåligt omdöme och inte kan räkna med hans stöd i fortsättningen.

Aftonbladet borde ta sitt ansvar i organfrågedebatten och be inte bara Israel om ursäkt utan också det Judiska folket. Detta då judar över hela världen kopplas samman med Israel med eller utan legitima skäl.

Ghezali bör få ta sitt ansvar och antingen bevisa sin oskuld, eller ta sitt straff. Fängelser i Sverige framstår som lyxhotell i jämförelse med den Pakistanska motsvarigheten. Han bör därför (om han fälls) inte föras till Sverige utan sitta där han sitter.





http://www.jpost.com/servlet/Satellite?cid=1251804571092&pagename=JPost%2FJPArticle%2FShowFull
http://mhboccara.blogspot.com/2009/09/aftonbladets-vanner.html

Upp och ner en måndag

Lite "upp och ned vända världen" kan man tycka när gamla terrorister försvarar "nya" terroristers görande i Pakistan. Högerspöket lever i Norge (enligt svensk media). Den som kränker och förolämpar och blir dömd för detta hyllas åter som hjälte. Pilgrim eller dum i huvudet undrar Maria om Ghezali. Bin Laden kallar Obama både det ena och det andra samt skyller 11:e september på judarna.

Ibland kan man undra om det inte finns något som kan kallas släktförbannelse. I vissa kulturer och eller religioner talar man om detta begreppet. Jag hade en granne som var rädd att dö när han var omkring 50 år. Ingen man i hans släkt hade överlevt 52 (eller 54 år) på tre, fyra generationer. Hans pappa och bröder dog alla mellan 48 och 52 år gamla. Hans son dog som nittonåring. Nu blev han själv den äldste mannen i släkten på flera generationer genom att överleva sin 70-årsdag med ett par år. Vad har detta med mitt inlägg att göra?

Enligt Jerusalem Post (och flera andra tidningar) dog en ung Israelisk stridspilot vid en flygövning under söndagen, hans namn var Assaf Ramon. Det som gör händelsen känd inte bara i Israel utan över stora delar av världen är att hans far Ilan Ramon skulle bli Israels förste astronaut. Skulle bli! Vi har som bekant en svensk astronaut som vi talar om. Fuglesang, som till skillnad från Ramon överlevt sina rymdfärder. Rymdfärjan Columbia exploderar för sex år sedan med Ilan Ramon ombord. Nu dör sonen lika plötsligt i en olycka i samband med sitt yrkesval.

Jan Myrdal och Levande Historias utställning om Pol Pot behandlas av Peter Wolodarski i DN:
Scenen är så makaber att den känns osannolik. Pol Pot var en av 1900-talets värsta massmördare. Han styrde Kambodja mellan 1975 och 1979. Totalt miste 1,7 miljoner människor livet under hans skräckvälde, vilket motsvarar en femtedel av landets befolkning.

Tanken på att några svenskar skulle äta en festmåltid med en folkmördare framstår som omöjlig.Men snart visar det sig att bilden, som är en konstnärlig reproduktion, speglar en verklig händelse i augusti 1978.

Myrdal och en del andra svenskar ses på ett porträtt äta ostron och vin tillsammans med Pol Pot. Myrdal som nu är en gammal man tycker som bekant inte om att bli påmind om sina klavertramp. Eller är det så att han inte tycker om att bli kritiserad för sina marxistiska åsikter. Det är som bekant lättare att bli hyllad än trampad på tårna. Att Pol Pot trampade på Kambodjanernas döda kroppar (vilket Myrdal inte vill skall uppmärksammas) skadar alltså den gamle marxistens självbild och världsbild. Attack är bästa försvar. Avbön och ett uttalande som säger "jag hade fel" verkar inte att vara ett alternativ.

Peter W igen: I Levande historias utställning visas en film där Gunnar Bergström återvänder till Kambodja för att be om ursäkt och försonas med offren. Det finns fler svenskar som skulle behöva göra den resan.

Mehdi Ghezali är ju aktuell igen. En av hans tillskyndare för att bedyra hans oskuld verkar Jan Guillou vara. I Atonbladet skriver han om att "Medierna har helt enkelt blivit tokiga". Guillou jämför tidningarnas skriverier angående Israels organreserv och konstaterar att: eftersom kritik mot Israel är raka motsatsen till kritik mot misstänkta islamistiska aktivister, som medierna kallar terrorister utan minsta belägg. Om Mehdi Ghezali och de andra svenskarna är skyldiga till brott kommer medierna att meddela det stort. Om de är oskyldiga råder andra journalistiska principer.

Att han försvarar Ghezali, men tycker att artiklarna om "stulna organ" är OK, verkar bara röra till det för den gode Jan. Hans försvarstal av Ghezali tas förresten in i samma tidning som spred "nyheten" om stulna organ. Av det kan man kanske dra slutsatsen att kvaliten på publicerat material inte är den högsta.

Samtidigt skriver Staffan Lindberg i samma tidning att Ghezali greps med nära 50 000 USD i bagaget. Detta utan att han "jobbar" hemma i Sverige.

Johanne Hildebrandt undrar "vad driver en svennejihadist?":
Vad får en 19-årig tjej att ta sin tvååring på armen och åka till fundamentalistområdena i Pakistan?
I hela historien om hur Guantámosvensken Mehdi Ghezali gripits tillsammans med elva utlänningar i Pakistan är det den frågan som är mest intressant, och upprörande.
Att det finns svenska kvinnor som konverterat, gift sig med muslimer och är relativt aktiva i kampen, som en sorts svennejihadister, är känt. En bor bekvämt i Dubai.
Är de naiva, kära, äventyrslystna, religiösa eller vad är det som driver dem?

Maria Andersson skriver på sin blogg i Världen Idag: Terrorist, pilgrim eller bara dum?
Maria undrar lite fint om: ...eller så går inte hissen riktigt ända upp på herr Ghezali. Om man redan har haffats för misstänkt terroristsamröre i Pakistan, så är det kanske inte helt genomtänkt att försöka resa över just det landets gränser utan giltigt visum, oavsett ärende. Det borde inte komma som en överraskning att myndigheterna hela tiden har haft koll på honom – särskilt när han själv klagat över att "SÄPO har förföljt honom".

Ja, man kan undra hur han tänker?

Fred I Mellanöstern skriver även dom om Ghezali och hans kända resesällskap under rubriken: Dottern till ledare för svenska muslimer gripen med Ghezali.

Skokastaren i Bagdad släpps fri. SvD, Unt mfl skriver om det.

Den världsberömde mannen som kastat skor på/mot president Bush släpps nu fri. Enligt SvD kommer detta att firas runt om i arabvärlden. Han fick ju en hjältes gloria redan i samband med kasten. Blev han dömd av "politisk välvilja" eller döms han verkligen för att ha begått ett brott? Hjälte kommer han att firas som i alla fall nu när han släpps fri. Hade han kastat skorna mot Iraks högste ledare hade han inte släppts tror jag utan man hade antagligen kortat av honom några decimeter (halshuggning). Spekulation, men ändå!

Ett flertal tidningar runt om i världen berättar om Bin Ladens senasye uttalande. Han skall via en filmsnutt eller en ljudupptagning ha uttalat sej om 11:e september
och lägger skulden på judarna. Det är ju bra att ha någon att lasta över terrordådet som man själv planerat och bekostat. Då är/blir man själv fri från all skuld, eller hur?

Låter lite som 1:a Moseboken 3 (Genesis) och "syndafallet". Adam skyller på Eva som skyller på ormen. "Det var inte mitt fel det var/är någon annans fel".

Obama anses vara en vekling. Om nu världens mest eftersökte terrorist anser att allt är Israels fel och att Obama är en vekling.
Kanske borde världen tänka till lite! Det är kanske inte så att Israel är den stora skurken, utan journalister och politiker jagar "fel person"?

Men det är klart. Det är lättare att jaga Israel än Osama Bin Laden och hans Talibankrigare. Israel använder sej av debatter, förhandlingar, verbal argumentation och alla vet var dom finns! Bin Laden kan spränga en bomb var som helst i världen och vem vet var han finns egentligen och Talibaner skjuter eller slår folk som inte håller med dom? Så det är lättare att jaga Israel.

Det visar sej att det så kallade "raketregnet" över gränsen mellan Israel och Libanon startats av en al-Qaida grupp som opererar i södra Libanon. Det var alltså inte Israel som startade det utbytet av raketer heller...





http://www.jpost.com/servlet/Satellite?cid=1251804565570&pagename=JPost%2FJPArticle%2FShowFull
http://www.dn.se/opinion/kolumner/ostron-hos-pol-pot-1.951533
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article5783595.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5786574.ab
http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=5257&Itemid=161
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3517109.svd
http://fredimellanostern.wordpress.com/2009/09/12/dottern-till-ledare-for-svenska-muslimer-gripen-med-ghezali/
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3517565.svd

Lördag o Skytte

Jag har som många andra säkert hört talas om det stundande kyrkovalet nästa helg i Sverige.

Jag måste säga att jag tycker det är rörigt med det. I ena stunden skall Svenska Kyrkan vara skild från Staten. I nästa stund är det väldigt viktigt för alla politiska partier att få vara med och bestämma hur Kyrkan skall styras. Ibland verkar det som om den inte styrdes alls utan "seglar vind för våg".

I dagens SvD skriver Göran Skytte om detta ämne under rubriken: Frihalsa kyrkan från slaveriet.
Enda orsaken till att jag röstar i kyrkovalet är att jag vill stödja dem som vill befria kyrkan från politikerna. Frihalsa, som man sade förr, då slavar hade ett järn om halsen. När slaven blev fri tog man bort järnbandet, han eller hon blev frihalsad. Ordet lever kvar i vårt ord frälst.
(Du kan följa länken nedan för att läsa allt han skriver).

Jag förstår hans resonemang. Varför är det så infernaliskt viktigt för samma politiker som "skiljer Stat och Kyrka" att vilja vara med och styra densamma?

En sak jag förstår är, att religionens inflytande i Sverige och övriga världen skiljer sej åt. Sverige verkar vara ett undantag i detta fall. Här gör vi allt för att religionen inte skall betyda något. I andra länder påverkar den hela samhället. Är Sverige det enda landet i världen där kyrkan inte får tänka eller agera utifrån Biblisk lära och teologi? Visst Bibeln har fel eller misstolkats förut och kommer säkert att bli det igen, men tänk om man började tolka skrifterna på ett RÄTT SÄTT. Det skulle bli ganska obekvämt för många politiker i Sverige.

Skytte tar upp detta på ett mycket bra sätt. Han tar kort och koncentrerat med oss på en snabbgenomgång i varför det ser ut som det gör i förhållandet stat/kyrka. Läs hans inlägg, det är bättre än något som jag skulle krampaktigt få fram som en tänkbar förklaring av situationen.

Sen kan jag tycka att det är ett bakvänt resonemang när präster inte får konfirmera eller begrava personer som inte är medlemmar i Svenska Kyrkan. En 83-årig präst får bannor för att han vill visa omsorg för och hjälpa en familj som drabbats av sorg genom att genomföra begravningsakten. En annan präst får "prövotid" på tre år efter att ha konfirmerat en ung tjej. Hennes "brott" var att hon inte var medlem i Svenska Kyrkan utan var Pingstvän. Om man tänker åt andra hållet i det fallet, det kan på sikt innebära att hon ansöker om medlemskap i Svenska Kyrkan. Nej så kan man inte tänka.

Jag håller med Skytte. Skall Kyrka och Stat vara skilda åt, se till att dom blir det också. Då kommer Kyrkan att så småningom ledas av övertygade människor och inte av icke religiösa politiker.

Men risken för politikerna blir ju så klart att Kyrkan går sin egen väg och leds/drivs av personer med en personlig tro och övertygelse och som struntar i partipolitiska färger eller program. Eller ännu värre tänk om dessa troende bildar politiska partier, blir opinionsbildare som påverkar Sverige bort från sekularisering till att bli ett land där tro och religion har en betydelse. Tänk om...


Tänk om det börjar dyka upp människor som tror på det som står i Bibeln. Som läser att Gudsordet klart och tydligt säger: vi välsignar Israel. Propalestinska rörelser som inom Svenska Kyrkan tappar mark till förmån för Proisraeliska dito. Dom finns men är tyvärr marginaliserade. Tänk om Diakonia skulle styras av människor som inte har problem med att Israel existerar eller att Israel är en judisk stat?

Det skulle bli "upp och ner vända världen" inom Svenska Kyrkan i så fall. Oj vad farligt det skulle vara för det politiska och sekulariserade etablissemanget i Sverige. Att inte få Kyrkans välsignelse för sitt Israelhat.




http://www.svd.se/opinion/kolumnister/goranskytte/artikel_3510841.svd

Bosättningar

När man talar om bosättningar tänker man ofta på "judiska illegala bosättningar" runt om i Israel, Jerusalem, Västbanken och Gaza.

Vad man ofta glömmer är att svenska arkeologer kallar platser i Sverige för bosättningar. Där hittar man spår efter "bosättningar" från järnåldern. Här hittar vi "bosättningar" från bronsåldern. På en annan plats hittar man spår efter "bosättningar" som daterats till strax efter inlandsisens försvinnande osv osv.

Jag prenumererar på Livets Ord Israels nyhetsbrev (kommer via e-mail). I denna veckas nyhetsbrev kan man läsa följande om bosättningar:

BOSÄTTNINGAR SOM DET YTTERSTA ONDA ELLER SOM SANN SIONISM

I onsdags kritiserade FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon Israel för att tillåta byggandet av 544 nya bostäder i bosättningarna Detta strider mot internationell lag och mot Vägkartan uppgav han. Ban Ki-Moons uttalande kom två dagar efter att försvarsminister Ehud Barak godkände bostäderna. Israel har konsekvent upprepat att de måste tillåta "naturlig tillväxt" i bosättningarna. Man kan inte hindra en judisk mor från att föda, som president Peres har uttryckt det.

Samtidigt orsakar bosättningsfrågan uppståndelse inom Likud. I en samling som till slut inte lyckades attrahera fyra Likudmedlemmar, som tydligen tog ett gemensamt beslut att inte närvara, rådde Likud MK (knessetledamoten) Danny Danon premiärminister Netanyahu att "ge boken du skrev, En plats under solen, till Obama - och fortsätta på Likuds väg."

Vice premiärminister och tidigare stabschef för den israeliska armén, Moshe Ya´alon, fortsatte att göra sig själv oense med Netanyahu när han besökte bosättningen Eli och förklarade att judarnas rätt att bosätta sig överallt i det historiska hemlandet är "odiskutabelt". Ya´alon fortsatte: " Det är uppenbart att oavbrutna territoriella eftergifter enbart har ökat våra grannars aptit och förstärkt intrycket att vad vi har byggt här är ett spindelnät.

Kommentar:
Netanyahu har uppenbarligen gått med på ett stopp på utbyggnaden av bosättningar under en period på 6 till 12 månader, rapporterna varierar när det gäller tidsramen. Men samtidigt har premiärministern försäkrat sitt bifall till att fullfölja de cirka 2000 bostäderna som redan är under uppförande, liksom de 544 som godkändes denna veckan. Beroende på hur man ser på det, kan detta presenteras som ett misslyckande eller en framgång. En framgång, därför att på kort sikt kommer ingenting att förändras. Bostadsbyggandet kommer att fortsätta nästan som normalt. Vad som kommer att hända efter de 6 till 12 månaderna är för tidigt att säga. Det kan ses som ett misslyckande, därför att sett på lång sikt, har Netanyahu fattat ett beslut utan motstycke, genom att formellt tillåta en utländsk makt att diktera Israels bosättningspolitik. Att tillåta sådan inblandning skickar signalen att Israels anspråk på och samband med Judéen och Samarien (Västbanken) i bästa fall är förhandlingsbara, och i värsta fall inte legitima.

I internationella media och på den politiska arenan har bosättningsfrågan blivit en så het potatis och blivit så inlindad i så många förutfattade meningar att den ofta suddar ut själva sakfrågan. Det kan vara nyttigt att ta upp några iakttagelser och basfakta. Bosättningarna presenteras nu som huvudhindret för fred, men tyvärr, araberna vägrade ingå fred innan det fanns en enda bosättning. Hur förklarar vi detta faktum?

Tänk på följande:

1) Den enda period i modern tid som judar inte har tillåtits bo i Judéen och Samarien
(Västbanken), var under den 19 år långa jordanska ockupationen mellan 1948 och 1967. Innan dess bodde judar i hela området.

2) Efter 6-dagarskriget när Israel erövrade Judéen och Samarien, vägrade arabnationerna förhandla om framtiden för dessa områdena. Israeler, som nu hade tillgång till områdena där deras förfäder hade bott och där deras kultur hade formats, ville naturligtvis återvända till dessa heliga platser.

3) Den israeliska regeringen tillät bosättningsaktivitet också för att den tjänade som försvarsredskap mot framtida attacker.

4) I dag bor omkring 300 000 bosättare i s.k. bosättningar i Judéen och Samarien (Västbanken) - några av dessa är städer med mer än 30 000 invånare. Omkring 80 % av bosättarna bor i det som i själva verket är förorter till Jerusalem såsom Ma´ale Adumim och Gush Etzion.

5) Bosättningarna upptar 1,7 % av den totala ytan på andra sidan den gröna linjen (Västbanken).

6) Under det senaste årtiondet utgjorde den naturliga tillväxten i bosättningarna cirka 60 % av den totala befolkningsökningen. Den återstående delen utgjordes huvudsakligen av nya immigranter.

7) Internationell lag är ofta inte så svart - och vit som den presenteras i den här frågan. Det finns internationella juridiska experter som inte anser att bosättningarna är illegala - särskilt inte så länge som framtiden för området fortfarande förhandlas.

8) Israel uttryckte 14 reservationer mot vägkartan, den viktigaste var att man opponerade sig mot ett stopp mot bosättningsbyggande.

9) Israel har tidigare förstört bosättningar och ryckt upp tusentals bosättare både i Sinai och i Gazaremsan.

10) Det har aldrig funnits en självständig arabstat i Judéen och Samarien (Västbanken) och absolut ingen "palestinsk" stat.

Det ovanstående tyder på att bosättningarna inte är det verkliga problemet. Det framläggs så av araberna för att ta bort fokus från deras egna tillkortakommanden och framställa Israel som den skyldige. Folk verkar tro att för varje judisk bosättare som flyttar in, måste en arab flytta ut. Tråkigt nog har många i det internationella samfundet köpt det här argumentet. Det är emellertid inte svårt att bygga ett starkt argument för närvaron av bosättningar baserat på internationell lag, historiska samband och moralisk rättvisa.

Det verkliga problemet är emellertid att Mahmoud Abbas och den palestinska myndigheten också talar om Acre, Haifa, Netanya, Tel Aviv och Beersheva som judiska bosättningar - belägna i städer som hör till araberna. Så länge detta fortsätter, är utsikten för en fredsuppgörelse verkligen avlägsen.


Läs även vad bloggar som MXp, Israel i Sverige samt Mellanöstern Aktualia mm har att säga i ämnet.

Kvinnofälla, Nyår, kalas och al Qaida

Jag blandar och ger lite idag. Det beror på flera olika saker. Dels har jag släkt och vänner som ställer till med kalas denna helgen. Bekanta som enligt sitt hemlands kalender firar nyår idag. Utöver det så läser jag om olika saker i våra svenska tidningar och olika dagsaktuella sidor jag hittar på nätet.

En av mina svägerskor chockade sin omgivning för exakt 15 år sedan. Då ställde hon till med stort tjugofemårs kalas. Två dagar efter sin hemkomst från BB. Nu firar hon och sonen 40 och 15 med ett gemensamt och ganska stort kalas. Samtidigt har jag en bekant som firar "ett halvt sekel".

Gott Nytt År Etiopien. Man har en kalender som inte följer den vi svenskar är vana vid. Jag har lite anknytning och eller intresse där. Min yngste bror är gift med en kvinna som är född där, hon var bara drygt ett år när hon adopteras till Sverige. Hennes biologiska syster som också är adopterad till Sverige har på sätt och vis flyttat tillbaks till Etiopien igen. Hon och hennes svenske man driver sedan något år tillbaks ett barnhem i huvudstaden Addis. (Möjlighet att stötta ett fadderbarn eller flera finns genom organisationen i Sverige). Vid sidan om detta har man startat ett arbete för att hjälpa utsatta kvinnor genom att skapa en legal och människovärdig försörjning för dessa. I Sverige talar vi om KVINNOFÄLLA när kvinnan vill stanna hemma med barnen när dom är små. I Etiopien är det PROSTITUTION eller TIGGERI som blir kvinnofällan. Viss skillnad eller hur?

BT har en artikel om "kvinnofällan" vårdnadsbidraget. Man tycker till om att aldeles för få har utnyttjat detta. Är det egentligen en kvinnofälla? Kan det inte vara så att kvinnofällan skapats av de personer som till varje pris vill få ut alla kvinnor i heltidsarbete. OMVÄND KVINNOFÄLLA. Alla kvinnor vill faktiskt inte tvingas ut i arbetslivet utan vill vara hemma med sina barn så länge de kan med tanke på familjens ekonomi. Kan det inta vara så att en sådan kvinna upplever det som en fälla, att tvingas att gå emot sin vilja och övertygelse? Funderar bara lite grann. Oavsett vad man tycker om vårdnadsbidraget borde alla hålla med om att det innebär en ökad valfrihet för barnfamiljer i Sverige.

Mehdi Ghezali som blev känd för svensken som "Guantánamosvensken" har fastnat igen. Den här gången i Pakistan. Han är återigen misstänkt för samröre med al Qaida, talibaner och terrorism (förberedelse av). Undrar hur hans "blåögda" svenska hjälpare då kommer att ställa sej till hans nya prekära situation? Kommer man att återigen skynda till hans försvar, eller förstår man att han valt terrorns väg självmant och därför låter honom ruttna i Pakistanskt fängelse?

Andra saker som hänt är att Fuglsang fått förhinder på väg hem från jobbet. Vädrets makter som det heter tvingar rymdfärjan att ta några varv extra runt planeten Tellus.

I Vietnam tog en Tiger sej friheter på Zoo. Efter att ha rymt dödar den en anställd i parken.

Stockholms länspolismästare fick ingen hjälp när hon trycker på larmknappen till SÄPO. Hon skall ha skadat sej i någon form av olycka men larmet togs inte på allvar. Vad kan hända i framtiden om ingen tog larmet på allvar nu? Kidnappning? Mord? Gisslandrama? Hoppas att SÄPO tar saken på allvar och ser över sina rutiner och prioriteringar gällande högre statsanställda tjänstemän/kvinnor.

I Göteborg bränner man bilar igen och fortsättera tt kasta stenar. Denna gången mot spårvagnstrafiken.

Mycket händer runt om i vår värld. I Israel undrar många varför Obama inte säger något om frysning av palestinska bosättningar som byggs på Västbanken eller i Jerusalem, lagliga såväl som olagliga (svartbyggen). Han sparkar bara på Israeliska dito. Om han kan kalla det ena för olagligt varför kallar han inte det andra för det?



http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3504877.svd

http://www.bt.se/nyheter/tt_inrikes/fa-familjer-vill-ha-vardnadsbidrag(1515869).gm

http://www.peroabbi.org/mercyministry.htm

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=516685

Omar mot Erixon

Hur jämför man två helt olika personer. Man kan göra på flera sätt beroende på vilka svar man söker. Två personers fysiska styrka, uthållighet eller snabbhet är ju enkel att avgöra. Resultatet kan slå lite åt olika hållberoende på dagsform.

Varje dag jämförs olika personers CV, behörighet och lämplighet vid anställningsintervjuer. Män och kvinnor jämförs med eller emot varandra, vem passar bäst eller vem passar inte.

Politiker jämförs var fjärde år eller oftare. Vi väljer till kommun, landsting och riksdag. Dom politiska partier eller personer som anses vara bäst bildar regering och tvärtom. Alf Svensson och fru Bildt valdes in till EU-parlamentet då många valde att personrösta, dom ansågs vara bäst...

Hur jämför man två personer som egentligen inte ser ut att ha något gemensamt? Man kan titta på vad dom tycker, har för åsikter och / eller uttrycker.

Jag väljer att göra ett försök med Dick Erixson och Mohamed Omar. En kallar sej själv för "den evige rebellen" och den andre för poet.

Till att börja med så får vi fråga vad dom har för gemensam nämnare? Jag hittar Israel och stenkastande ungdomar.

För att citera Omar i Världen Idags tappning 090909:
Att palestinska ungdomar kastar sten mot ockupationsmakten är mycket bra, att ungdomar i Gottsunda kastar sten mot polis är förkastligt.

Erixson säger så här på sin blogg:
Det här är exakt den offerroll som dominerar i Mellanöstern. Svensk polis får nu känna på hur israelerna har det. De ordningssamma får skulden för pöbelns allt mer upptrappade våld, som hela tiden påstås bero på att man är kränkt.

Medan Omar tycker det är bra att Israels polis utsätts för stenkastning är samma sak förkastlig när den drabbar Svensk polis. Är det inte polisens uppgift att upprätthålla lag och ordning? Hade nu polisen varit en del av en totalitär och diktatorisk regims upprätthållande av diktatur och förtryck kunde jag förstå Omars åsikter, att man gör uppror mot tyranneriet. Men det är inte så enkelt som det ser ut det svaret heller eftersom man i vissa länder där demokrati är införd (eller är på väg att införas), där kan stenkastare och andra ännu mer våldsbenägna personer ha som mål att införa diktatur och tyranneri. Vi hör, ser och läser om oroligheter skapade av Talibaner i Pakistan nästan varje dag. Nu är BÅDE SVENSK OCH ISRAELISK polis representanter för demokratiska länders rättsväsende. Enskilda poliser kan göra fel, javisst. Men försök att hota, skada eller döda polisen i egenskap av tjänsteman blir och är lika förkastligt i båda fallen.

Erixson tycker så här om att Israelisk polis får utstå det som Omar rättfärdigar:
Detta är en urgammal, medeltida, taktik att rättfärdiga brott, våld och kaos. För mig är det häpnadsväckande att svensk samhällsdebatt inte klarar av att avslöja detta bisarrt lättgenomskådade lurendrejeri.

Nämnde Omar vill enligt Världen Idag starta upp ett extremt antisionistiskt politiskt parti.

Erixson tvekar inte att häckla extrema politiska partier. Det ser den som regelbundet läser hans blogg.

Skillnaden mellan dessa mäns åsikter skiljer sej alltså markant. Omar på sitt håll tvekar inte att beblanda sej med kända Antisemiter. Erixson använder pennan för att bekämpa Antisemitismen.

Olika män.
Olika åsikter.
Båda skulle kunna sorteras in under begreppet intellektuell, frågan är om båda klarar att sorteras in under begreppet intelligent och ansvarstagande?



http://erixon.com/blogg/2009/09/polisen-far-nu-kanna-av-hur-israelerna-har-det/

http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=5210&Itemid=98

Det går inte så bra alltid

Arutz 7 eller Israelnationalnews som dom också heter rapporterar om Hamas och Hizbollah att det inte går så bra för dom.

Hizbollah har troligtvis genom att deras ekonomiskt ansvarige satsat pengar i ett pyramidspel förlorat lite pengar. Tanken var att man skulle tjäna mellan 20 och 50 % på insatt kapital. Det blev inte så som det var tänkt. Hizbollah har troligen förlorat pengar istället och det är inte fickpengar precis. 680 miljoner USD. Utskrivet blir det 680 000 000 USD eller om vi tar det med aktuell kronkurs om cirka 7 SEK / 1 USD nära 4,76 miljarder SEK och utskrivet är det 4 760 000 000 SEK. Iran som är en viktig finansiär för Hizbollah håller sej troligen för skratt just nu.

Hamas som säger sej ha folkets fulla förtroende i Gaza har inte det heller så lätt. 58 % uppges vara missnöjda med Hamas styre av Gaza. Av dessa 58 är det 42 som uppger att man är MYCKET missnöjd med Hamas styre av Gaza. Man får anta att undersökningen gjordes anonymt eftersom det visat sej att Hamas inte tål kritik utan använder sej att våld, hot, tortyr och död för att ge eftertryck åt sin legitimitet att styra i Gaza.

Inte heller Jan Guillou har det så lätt nu för tiden. Hans memoarer verkar inte bli den succé han drömde om, utan han får mothugg om sanningshalten i denna samt att han får i olika intervjuer stå till svars för innehållet. IB affären verkar "hänga som en kvarnsten runt halsen" på honom.

Både Fred i Mellanöstern och Världen Idag visar att man inte köper hans bortförklaringar eller brist på förklaringar. "Samarbeta eller dö" är rubriken i Världen Idag där Jan G hotar under pseudonym en tidigare medarbetare i bland annat Libanon. Jan G vägrar att svara på frågor och jag kan förstå honom eftersom hans självbild riskerar att svärtas. Han får väl trösta sej med "royalty" på memoarerna eftersom boken blir så (illa men mycket) omtalad och kommer att sälja som smör.

http://www.israelnationalnews.com/News/Flash.aspx/170697

http://www.israelnationalnews.com/News/Flash.aspx/170702

http://fredimellanostern.wordpress.com/2009/09/07/jan-guillou-har-funnit-sin-baneman/

http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=5186&Itemid=98

Viktigt i tidningarna en måndag?

Vad som verkar vara viktig ser ofta ganska oviktigt ut på tidningarnas Internetsidor.

Vi tar som exempel "frågorna till Fuglesang som censurerades".
Michael Jacksons handskar såldes för rekordsumma si och så.
Eller det här "alla bär väst i Västnytt" (regionalt nyhetsprogram i SVT).
Rekordstor herr Kantarell upphittad.

Viktigare saker finns även om dom inte alltid syns vid första anblicken.

Rysk försvarsövning i Östersjön ser mer ut att vara en anfallsövning. 80 000 ryska soldater blandar landstigningsövningar med rena attackövningar. Detta för att försvara Nord Streams gasledning som är tänkt att byggas utanför Sveriges kust. Zapad 2009 som övningen heter har nästan inte synts överhuvudtaget i media trots att det är en klart oroande militär uppladdning i Östersjön. Bortsett från dagens artikel i BT verkar det bara vara Världen Idag som ser det som ett problem. Nu vill jag inte tillbaka till "kalla krigets" rysskräck, men jag håller med om att stabiliteten och de demokratiska värderingarna i vårt grannland i öster inte är bäst i världen.

Lådvinerna leder till ökad alkoholism. Efter sommaren har mottagningar runt om i Sverige fått ta emot en ökad ström av personer som är på väg att bli alkisar. Det är tragiskt att Sverige återigen är på väg mot problem av den här karaktären eftersom det visar något djupare - allt står inte väl till med svensken.

Läser i SvD om filmfestivalen i Toronto. Den anklagas av några skådespelare för att vara: Medvetet eller ej har Toronto blivit delaktigt i den israeliska propagandamaskinen. Frågan jag ställer mej är om det beror på att en Israelisk film skall inleda festivalen eller om det beror på andra orsaker? Är det för att det inte var en Hollywood producerad film som inleder och amerikanska skådespelare känner sej förbigångna eller är det politiskt Israelhat bakom? Man säger "apartheidregimens propagandamaskineri" eller är det egentligen en ursäkt för Antisemitism?

Ynetnews rapporterar om Islamisering av Irans universitet. Det är ämnesområden som kultur och humanistiska ämnesområden som skall Islamiseras i första hand eftersom dessa ifrågasätter Islams överhöghet och avradikaliserar Irans intellektuella och religiösa elit. Ayatollah Khamenei är antagligen rädd att islamiseringen skall få ta steg tillbaka för västerländska demokratiska värderingar som i förlängningen innebär att hans makt kan komma att ifrågasättas.

Stenkastande ungdomar i Göteborg och Uppsala skall enligt Aftonbladet vara beredda att döda poliser. "Fuck the Police" är namnet på en grupp unga kriminella som sägs vara beredda att gå så långt. Tragiskt att det i "Sörgårdsidyllen" Sverige har gått så långt att våldet glorifieras och att man menar sej "ta tillbaka" stadsdelar från polisen. Man talar om hämnd, för vad? Att polisen försöker upprätthålla lag och ordning? Man tenderar att skylla allt på "staten och etablissemanget" eftersom man inte får jobb eller kommer in på diverse utbildningar. Eller är det bara en förlängning av att Sverige valt att ta steg bort från den judisk-kristna etiken? Det kanske är dags att man tar steget tillbaka (eller framåt) och att "DE TIO BUDORDEN" och liknande saker får ta plats i Sverige igen? Kanske är det så att om dom här killarna (och tjejerna) engagerar sej själva att det kommer att vara möjligt att ta sej ur hopplösheten i förorterna. Att faktiskt studera och inte bara hänga ute på kvällarna och vara "häftig" genom att "kräva respekt" av omgivningen. Respekt förtjänas, den krävs inte.

Arctic Sea verkar faktiskt ha försökt smuggla missiler från Ryssland till något land i Mellanöstern. Fler och fler tidningar runt om i världen lyfter fram Mossad som ett exempel på fungerande underrättelseverksamhet och konspirationsteorierna som var under uppsegling för några dagar sedan börjar förminskas. Nu verkar det inte vara staten Ryssland utan olika vapenhandlare med vida samveten som skickat vapnen.

En al-Qaida inspirerad grupp som huserar i Gaza uppger att man försökt begå attentat mot Jimmy Carter och Tony Blair. Hade attentaten gått som planerat skulle dessa båda X-politiker ha gått döden till mötes. Exakt varför man inte lyckades genomföra attentaten får vi troligen aldrig reda på. Hamas som sitter vid makten i Gaza ger bara sin version av händelsen. Det var nog inte så mycket omsorg om Carter eller Blair utan maktkamp som leder till att attentaten avstyrs.

Nu har jag ändå bara skummat lite på ytan. Det som ser så viktigt ut i början är egentligen ganska oviktigt.

Det som är viktigt döljer sej en bit in tidningarnas digitala nyhetsflöde.

Ministernytt nr 2

Den framlidne ordvrängaren, musikern, artisten och fenomenale låtskrivaren Povel Ramel sjunger en strof i en av sina sånger "van att få som jag vill". Den strofen får beskriva detta inlägget.

Vår käre utrikesminister Carl Bildt har ställt in sin resa och sina möten med Israeliska företrädare vilka var inplanerade den närmaste tiden. Enligt Dick Haas beror det på Netanyahus vägran att träffa honom i Jerusalem på följande:

Bildts vägran att kritisera Aftonbladets helt ogrundade artikel den 17
augusti om hur den israeliska armén skulle ha mördat unga palestinier för
att stjäla deras inre organ, bidrog till att Bildts besök inställdes.
Bildts vägran ledde till att den israeliske statsministern Benjamin Netanjahu bestämde sig för att inte träffa Bildt i Jerusalem den kommande veckändan.

Bildt påstod på lösa grunder att kritik mot artikeln i Aftonbladet hade varit
ett ingrepp mot den svenska tryckfrihetsförordningen och yttrandefriheten,
något som israeliska UD aldrig "köpte". Det gjorde inte heller svensk
juridisk expertis.

Som ett exempel på att politiska STORA företrädare faktiskt BÅDE kan kritisera tidningsartiklar OCH stå upp för yttrande och åsiktsfrihet citeras återigen Dick Haas:

den spanska utrikesministern Miguel Moratinos under ett besök i Stockholm
tagit helt avstånd från den spanska tidningen El Mundos intervju med den
kände brittiske Förintelse-förnekaren David Irving. Intervjun med Irving
publicerades igår, lördag, i den spanska tidningen.

I Stockholm sade Moratinos bland annat att han givetvis respekterar både
tryck-och yttrandefriheten, men El Mundo borde inte ha gett spaltutrymme
åt Irving, som förnekar en av de största tragedierna i modern historia.
Uttalanden sådana som Irvings måste kännas djupt förolämpande för alla
judar, tillade Moratinos.
Moratinos tog bladet från munnen.

Att Netanyahu inte vill träffa Bildt är inte personligt agg utan används som EN POLITISK MARKERING att man inte är överens om tolkningar och beteenden hos motparten.

Om Bildt hade hoppats på en framskjuten placering i framtida förhandlingar mellan olika parter i den så kallade "fredsprocessen i Mellanöstern" kan han nu se sej omsprungen och ersatt av Spanjorernas motsvarighet. Detta utan att han gjort försök att få den rollen. Moratinos verkar ha det Bildt saknar "empati och ryggrad". Bildt är säkert en mycket kunnig utrikesminister, men han har en förmåga att uppvisa arrogans, kyla och brist på finkänslighet vid fel tillfälle och i fel sammanhang.

http://www.dickhaas.com/

http://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-3772497,00.html


http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=177091

Ministernytt

EUs utrikesministrar har möten i stora staden Stockholm. Man går på Obama och Abbas linjen.

Jag plockar bara ut en sak som nyheterna poängterar. Israel MÅSTE frysa sina bosättningar. ALLA bosättningar är olagliga om dom befinner sej i Östra Jerusalem eller på det som kallas Västbanken i vardagligt tal.

Varken Obama eller Bildt och hans kollegor verkar ställa krav på Abbas och hans grabbar. Allt fokus är på Israel. Israel måste ditt och Israel måste datt... Den käre Obama och hans Europeiska kollegor ger alltså Abbas "vapen" i förhandlingarna om en framtida Palestinsk stat.

Ingen verkar vilja sätta press på den gode Abbas, varför?

Ingen verkar vilja se att ett ENSIDIGT tillbakadragande från Gaza varken har lett till fred eller till förhandlingsvilja från den Palestinska sidan.

Vore det inte mer logiskt att sätta press på Palestinierna både Västbanks och Gaza boende? Man pumpar in miljarder i bidrag utan att förvänta sej att det som var bidragens ursprungsidé skall efterlevas av Palestinierna. Idén att man skall, inte bara bilda en stat (politiskt och parlamentariskt beslut) utan också använda dessa pengar för utveckling av infrastruktur mm. Detta tillsammans med ett erkännande av och ingången fred med grannen Israel.

Inget av detta har skett. Man erkänner inte staten Israels existens (vanligast i Gaza) eller Israels EXISTENSBERÄTTIGANDE. Man bygger inte upp infrastrukturen i nämnvärd utsträckning. Man prioriterar inte fred eller samexistens. Skolundervisningen lär ut att förintelsen är judisk propaganda. Geografilektioner nämner inte att det finns ett land som heter Israel, det är ett av judarna ockuperat Palestina. Barnprogram har som pedagogiskt syfte att lära ut hat av judar, i synnerhet Israeliska sådana. Listan på felaktiga saker som sker med hjälp av UNRWAs pengar kan bli längre än så här.

Carl Bildt du och dina kollegor borde satt ner foten och ställt krav på dom som ännu inte gjort några eftergifter, Palestinierna. Slå näven i bordet och säg till Fatah och Hamas att man skall följa de ingångna avtal som finns mellan folken, Israeler och Palestinier. Israelerna har börjat nu måste Palestinierna visa att man också vill.

Obama och Bildt med kollegor, jag önskar att ni vill rikta strålkastarljuset även åt det hållet ett litet tag.

Kom ihåg att Israels och en eventuell framtida Palestinsk stat ännu inte har förhandlat om hur den gränsdragningen skall se ut. Kom ihåg att de resolutioner som FN sanktionerar INTE talar om att Jerusalem skall vara en Palestinsk huvudstad. Kom ihåg att det var Arafat som för mindre än tjugofem år sedan började ställa det kravet. Han kunde ha fått 98 % ungefär av de områden som kallas Palestinska redan under 1990-talet. Han valde att svara NEJ TACK och att lägga till kravet om / på Jerusalem.

Har man glömt att Egypten och Jordanien har FREDSAVTAL med Israel. Detta efter förhandlingar med Israel om gränser och om ICKE-aggressions avtal.

Konspirationsteori, fria fantasier eller sanning?

Läser i Ynetnews en artikel som relaterar till Time Magazine.

Där skall Israel ha pekats ut som kapare av Arctic Sea för några veckor sedan. Frågetecknen runt kapningen samt Ryssarnas agerande i affären öppnar upp för konspirationsteorier, fria fantasier, lögner och allsköns teorier.

Ryssarna förnekar Israels inblandning. Israel förnekar all inblandning.

Frågetecknen öppnar spekulations ventilen genom ordet varför.

Man hänvisar till fartygets låga lastvärde som orsak till kapningen "bara 2 miljoner dollar".
Varför skickar man inte nödsignal?
Officiella storleken på Ryssarnas räddningsstyrka i förhållande till flygplanens storlek skapar enligt artikeln frågetecken.
Fler frågeställningar tas upp i artikeln i Ynetnews.

Enligt Ynetnews artikel tror man att Israel trots allt hindrat eventuell Rysk vapenexport till Iran eller Syrien. Samt att Ryssar och Israeler tillsammans förnekar allt för att på så sätt rädda Rysslands ansikte.

Händelsen spelar konspirationsteoretiker i händerna.

Sanningen kommer kanske aldrig fram. Eller kommer den fram om tjugo till fyrtio år när någon "mästerspion" skriver och ger ut sina memoarer?

http://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-3770801,00.html

World War II

Idag minns man Hitlers invasion av grannlandet Polen.

Jag skriver minns eftersom det var ett startskott för den mörkaste perioden, eller snarare skamligaste perioden i framförallt Europeisk historia.

"Peace in our time" sa en viss Brittisk Premiärminister och viftade med ett papper som inte ens dög "att torka sej där bak med"! Hitler förde inte bara ett antal presidenter, kungar, premiärministrar och höga militärer i grannländerna bakom ljuset. Han förde in UTSTUDERAD ondska i Europa och världen.

Detta är ingen dag att fira. Det är en dag att minnas.

Om någon säger att han eller hon firar denna dagen så får vi innerligt hoppas att det är andra orsaker än de första skotten under Andra Världskriget. Om någon säger sej fira dessa skott är personen i bästa fall enbart historiskt okunnig. I annat fall dyrkar en sådan person antagligen ondskans gärningar i historien.

Hur många soldater skadas, lemlästas eller dödas inte under de följande åren runt om i Europa, Norra Afrika, Pearl Harbor och i delar av Asien.

Då har vi ännu inte nämnt den utstuderade ondska som utrotar sex miljoner judar. Miljontals andra drabbas också av nazisternas utstuderade hat och människoförakt. Politiska opponenter, frispråkiga journalister (som såg och sa att "kejsaren är naken"), präster som inte predikade nazisternas Bibeltolkning (omskrivning), zigenare, homosexuella, mentalt eller fysiskt handikappade, listan på de som drabbas kan utökas länge. Den hårdast drabbade gruppen var dock judarna. Förintelsen blev ett begrepp. Många Israelhatare (läs judehatare) försöker förringa detta begrepp.

Samtidigt som ondskan bredde ut sej över Europa så bredde också undfallenhet och feghet ut sej.

Med facit i hand vet vi att om England och Frankrike hade tagit till vapen och hållit sina ingångna löften till Polen så kunde denna mörka tid kanske inte helt förhindrats utan förminskats. Att judar hade fått sätta livet till så länge Hitler var vid makten är ställt utom alla tvivel. Den mannens judehat hade sitt ursprung i den mörkaste av alla avgrunder.

Samtidigt som vi minns denna hemska dag så upprepar sej historien.

Judehatet och Antisemitismen växer runt om i vår värld. Det hemska idag är att många lyckas förklara bort det genom att hävda antisionism eller befogad Israelkritik.